#fuckterror

Hej vänner,


Hoppas att ni mår bäst. Långhelg kunde inte ha kommit mer lägligt. Ligger i sängen och har en snarkande prinsessa i mitt öra. Sweetie alltså. Sågar träd varje natt.. Det är brutalt. Tur att sötheten väger upp. Hon är helt magisk.

Skönt att få vara ledig. Bara vara hemma med familjen. Inga måsten, ingenting. Svårt att skaka av det vidriga som hände förra helgen. Terror attack. Mitt i stan. Människor dödade, ett barn och en hund. För en sekund stannade mitt hjärta. Panik ringde runt till mina vänner och mina barn. Jävligt obehaglig känsla att inte veta om alla ens nära är okej. Om dom lever.. Fy fan.. Ibland skrämms jag över mig själv. Att jag många gånger har närmare till ilska och hat. Än förtvivlan och sorg.. 

Det sätter sina spår. Dagarna efter dådet kändes så obehagliga. Var inne i stan en sväng. Behövde byta min lur som gått sönder. Solig dag och mycket folk på gatorna. Kommer på mig själv granska människor. Speciellt på tunnelbanan. Där är det så trångt, och möjligheterna är så begränsade om det skulle hända något. 

Kommer på mig själv att tänka. Ser inte han lite skum ut? Är hans ryggsäck inte väldigt tung ut? Tänk om det är en bomb i väskan... Hatar det. Vilka är dom jävla människorna. Terroristerna. Vilka är dom och få oss att vara rädda? Det är vårat land och våra gator. Vi måste vägra låta dom vinna.

Vi gjorde klart alla bilder inför "Vid din sidas" insamlingsgala den 1 Maj på Cafe Opera. 


Känner mig nöjd med många bilder. Fota dokumentärt skiljer sig så mycket från tex studiofoto eller annan mer strukturerad fotokonst.

Det är svårt, men jag älskar verkligen det. För förutsättningarna ligger inte i ljuset, en vackert ansikte eller en perfekt planering. För mig handlar det om att fånga ett ögonblick. Försöka fånga en känsla och en tillvaro i dess naturliga miljö. Älskar att utmaningen att fånga människor utan att dom vet att dom blev fotade. Det är en konst. Vara på plats, utan att märkas. Få människor att bete sig naturligt. Trots att det finns en kamera där. 

Drog till Fryshuset kampsportcenter i veckan. Haft så mycket att göra och min träning har blivit lidande. Jag tycker inte om det. För tränar jag inte, så blir jag inte en trevlig person. Det vet jag. Så försöker verkligen se till att få träningen gjord, trots fullspäckat schema.


På Fryshuset finns det många bra som kör. Kru Akke är grym och kommer alltid med ny skön inspiration. Det behövs verkligen. Just nu mer än tidigare.

Vad jag ser fram emot en dag till ledigt. Imorgon ska jag bara träna och sen vara hemma hela dagen. Hoppas att vi kan ta en sväng ut i skogen. Om det slutar snöa. Vår lilla pansargris behöver också komma ut. Öva sin balans och motorik. Blir fortfarande så förbannad och hatisk när jag tänker på hur hennes liv har varit tidigare. Kan inte förstå hur man kan vara elak mot djur. Människan alltså.. Värsta arten av skit ibland.. Vill inte tänka på det. Bara fokusera på att hon ska få det bästa livet som är möjligt. Hon så är magisk vår gris. 

Vi jobbar vidare med vår andra bebis Creative soul media. Önskar att jag kunde ägna mer energi där. Just nu är det svårt, men det kommer en annan tid. Ser fram emot det. 


Glöm ej att följa oss på Insta: Creative soul media

Creative soul media

Dags för mig att sova ny vänner. Sov gott och ta hand om er.


Kram

J

Kommentera